Scoutings historia i Borås

Borås Scoutkårs historia (1911 – 1956)

Idag S:t Örjans Scoutkår (www.storjan.se) och Brämhults Scoutkår.

 

 

Utanför Örjans Hus

Borås scoutkår

bildades 1911 av rektor Gustav Strandén och folkskoleinspektör Carl Nordendahl. Iniativet till detta var en inbjudan till intresserade att åhöra vad scoutchefen i Göteborg, Ebbe Lieberath, hade att förtälja om den ungdomsrörelse som för något mer än två år sedan vunnit insteg i Sverige. Resultatet av föredraget blev att ”Föreningen för scoutrörelsens främjande i Borås” bildades den 10 maj 1911.
Föreningens uppgift gick ut på att ekonomiskt och moraliskt stödja scoutverksamheten i staden. Redan tidigare hade emellertid några, i all hemlighet, under ledning av gymnastikläraren och kapten P O Carlander, arbetat på att införa såväl sig själva som ett 10-tal pojkar i scoutrörelsens mysterier. En dag i april 1911 ansågs kunskaperna i scouting vara sådana att man vågade sig på att bilda en scoutkår. På en samlingsplats i Ramnaparken vimlade det av drygt 200 scoutaspiranter. Patruller bildades, fick namn och delades upp i s k kolonner som bildade en kår. Den 27 maj 1911 kan man räkna som Borås Scoutkårs födelsedag enär den första scoutupptagningen förrättades.

Krigsåren

1912 utkom man med första numret av trycksaken ”Borås-scouten”.
Kåren uppdelades i två kolonner, I resp II Kolonnen. 1916 bildades en kyrklig scoutkår, vilken 1919 ingick som III Kolonnen i Borås scoutkår. De svåra krigsåren med dyrtid och sjuklighet orsakade nästan fullständig upplösning inom scouternas led.
1925 var III Kolonnen den första av de tre kolonnerna som upptog vargungearbete (8 – 9 åriga grabbar).

 

 

2016-06-11 00.01.43

Anders Blomgren

Anders Blomgren

1927 fick kåren en ledare värdig namnet, nämligen Anders Blomgren. Han kom att framledes betyda oerhört mycket för scoutrörelsen i Borås. Samma år tillkom Vandrarscouter (de scouter som hunnit över den egentliga scoutåldern men ville fortsatta i god kamratskap och få fortsatt utbildning enligt scoutingens principer). 1928 omorganiserades Vargungarna till två flockar, flockarna i sin tur i kullar.

Kolonner

1930 skedde en inre konsolidering av kåren vilket meddförde att kolonnerna blev mer självständiga arbetsenheter och patrullsystemet genomfördes överlag. M a o, kåren var uppdelad i kolonner, dessa var i sin tur uppdelade i avdelningar och dessa i sin tur i olika patruller.
Kårens första allmänna skidtävling gick av stapeln samma år. 1931 startade kåren ett modernt bibliotek och samma år återbildas Kolonn I av en avdelning ur III Kolonnen.

Örjanshus

1934 var höjdpunkten i kårens historia, nämligen tillkomsten av kårens eget hus och hem, Örjanshus, som den 19 november högtidligen invigdes av scoutchefen Ebbe Lieberath. Alla kårer hade detta år även Vandringsscouter och vargungeflockar. II Kolonnens Vandrarscouter benämnde sig Örngänget alt Örnkolonnen. 1936 bildades den första lokalavdelningen av Scouternas kamratförening i Borås.

Brämhult

1938 bildas en scoutavdelning i Brämhult vilken kom att tillhöra III Kolonnen. 1945 bildade Sjöscoutkåren en egen kolonn som fick namnet den ”IV Kolonnen”. Dessa hade ”vuxit upp” ur I kolonnen.

Boråskretsen

Vid årsmötet 1951 beslöts att Boråskretsen av scouter skulle bilda en egen krets gentemot distriktet och vid årsmötet 1956 beslöts att ombilda Borås Scoutkårs fyra kolonner till fyra självständiga kårer och att alla nya kårer inom stadens område skulle samarbeta i form av en krets där kårcheferna bildade kretsrådet (kretsledare blev tidigare kårchefen Anders Blomgren). Namnen på de fyra självständiga kårerna 1 april 1956 blev: Kolonn I = Gustav Adolfs Scoutkår, Kolonn II = S:t Örjans Scoutkår, Kolonn III = Scoutkåren Tregula och Kolonn IV = Sjömarkens Sjöscoutkår. Kolonnerna I, II och III har samtliga haft kansli på Örjanshus.

 

2016-06-10 23.57.13

Tidigare Statsminister Ingvar Carlsson

Flickscouter

Beträffande blåvingar och flickscouter så finns det bara diffusa uppgifter att tillgå. 1915 bildades en flickscoutkår som blev antagen 1924 i dåvarande Sveriges Flickors Scoutförbund. Blåvingeringar bildades vid de olika kårerna (1931 hos Borås I, under början av 1930-talet hos Borås II — lades ner 1936 för att åter uppstå 1951 och 1933 hos Borås III). 1941 sammanslogs de båda då existerande ringarna för att åter delas 1943.
Beträffande flickscoutkårerna så bröt de sig ur Borås Flickscoutkår 1933 och delades upp i Borås I, II och III. Borås I flickscoutkår sammanslogs tillfälligt 1943 med Borås III´s och 1953 sammanslogs de med dåvarande Borås IV till Borås I flickscoutkår. Borås II flickscoutkår lades ner 1953 och Borås III flickscoutkår sammanslogs tillfälligt 1943 med Borås I för att 1946 uppgå i Borås II som separat avdelning och läggas ner 1947.

Stiftelsen Borås Scoutkår

Borås scoutkårs första lokal erhölls tillfälligt i gamla rådhusets ledigblivna förvaringsarrest. Därefter, i drygt 20 år, led kåren stor brist på lokaler för sina verksamheter. Man fick hålla till i provisoriska lokaler, såsom sal i Läroverket, rum på Hemgården, gamla Sockenstugan, Fortsättningsskolans samlingslokal, i privata hem, mm. Man fick nöja sig med vad som uppläts åt dem.

I slutet av 1932 uppläts lokaler åt kåren i det gamla Småskoleseminariet på Andra Villagatan 14 i Borås. 1933 köpte Borås stad byggnaden med tanke på lokaler åt några av stadens sociala institutioner. Detta användningsändamål blev dock inte aktuellt för fastigheten och staden ämnade sälja huset. Taxeringsvärdet var skrivet till 55.000 kr.
Huset skulle vara idealiskt för att inhysa Borås scoutverksamhet. Kårchefen sedan 1927 Anders Blomgren, skrev ut s k andelsteckningslistor i en eventuell ”Borås Scoutkårs Fastighetsförening u p a”. Andelslistorna var på 500 kr, men även listor på 300 kr, 200 kr och 100 kr förekom. Resterande belopp räknade man med att kunna få på ett banklån.
När tillräckligt stort belopp var tecknat kallades andelstecknarna till konstituerande möte den 16 maj 1934, men någon andelsförening blev det inte. Flera andelstecknare hade från början överlämnat sina belopp som gåva till kåren. Idén dök då upp att bilda en stiftelse som helt säkert mer än en andelsförening motsvarade stiftarnas innersta mening. Det vore ett idéellt och ej ett ekonomiskt intresse, som vid andelstecknandet kommit till uttryck, tyckte man vid mötet. Närvarande andelstecknare på mötet kom då överens om att överlåta sina andelar på Borås Scoutkår och vädja till övriga att göra sammalunda. Då bifall från dessa inhämtats, utlystes nytt möte den 14 juni. Här bildades nu ”Stiftelsen Borås Scoutkår”, stadgar antogs och styrelse utsågs.
En allmän uppsnyggning och behövliga ändringar gjordes. I nedre våningen avsattes en del av korridoren till ett biblioteksrum, ett bibliotek gemensamt för samtliga kolonner (tidigare hade II-kolonnen haft ett litet bibliotek). Gymnastiksalen delades upp i kapprum och expeditionslokal. Den gamla högtidssalen blev kårens samlingssal och III kolonnens lokal. På övre våningen tillkom I och II kolonnens lokaler. Seminariets kollegierum blev det nya ledarrummet. Senare tillkom även en vaktmästarbostad. Under 1979 – 80 genomgick huset en större invändig renovering där även fönster byttes.

 

2016-06-11 00.03.15

”På läger jag vilja förbli…” :)

Scouting i förorten

För verksamheten i förorterna uppläts olika lokaler i Solgårdars lekstuga, Norrbyskolans rastrum, Brämhults skola, Villa Vikingsborg vid Viaredssjön (sjöscouterna) och två förhyrda lokaler i staden för Vandrarscouterna. Dessutom hade de olika kolonnerna sina respektive scoutstugor: I kolonnen scoutstugan vid Viaredssjön, II kolonnen en ombyggd lada vid Kläppås, vilken invigdes 1949 och III kolonnens sportstuga vid Tosserydsvägen, 300 m från Öresjö nalkades sin fullbordan under 1940-talet. Kolonn IV´s (Sjöscouterrnas) stuga invigdes 1950.

 

Scouter på stan

Verksamhet

Man deltog i kurser slutet av 1910-talet i bl a semaforering och astronomi, på 1920-talet i bl a sjukvård, matlagning och på 1930 talet tillkom även kurser i esperanto, morsering, luftskydd och brandskydd. Dessutom anordnade man soaréer till förmån för bl a olika läger och iordningsställande av scoutstuga i slutet av 1920-talet och under 1930-talet. Under andra världskriget tjänstgjorde både scouterna och flickscouterna i en form av beredskapstjänstgöring.

Medlemmar

I slutet av 1920-talet var medlemsantalet 228, i början av 1930-talat 262, i mitten av 1930-talet 355, i slutet av 1930 talet 540, i början av 40-talet omfattade kåren nästan 600 medlemmar, i mitten av 1940-talet hade kåren c:a 700 medlemmar och i slutet av 1940-talet var medlemskaran nere i 605 st. I början av 1950-talet 577 st och i mitten av 1950-talet 504 medlemmar inklusive bl a hedersmedlemmar.

 

2016-06-11 00.03.32

Morgonstund… :)

Scoutläger

Bland läger kan nämnas (ibland tillsammans med andra scoutkårer): Pingstlägret vid Trogared 1913, Baltiska scoutlägret i Malmö 1914, Mariestad 1915, Jublo-lägret på Värmdön 1927, världsjamboréen i Ungern 1933, Tullgarnslägret 1938, Jamboree Mondial de la Paix 1947, Ömmernlägret 1949, Åvatyrlägret 1950. Dessutom kan nämnas att Svenska Scoutförbundet haft en konfirmandkurs på Örjanshus 1954.

Samhällsengagemang

Tillsammans med Röda Korset har man medverkat i bl a insamling av pengar, mat och kläder i början av 30-talet. Dessutom bössinsamling för arbetslösa dels på Djurskyddets dag, de Blindas dag, Svenska livsmedelsveckan och Julfemman. Fr o m 1941-års tredje kolonns kassaredovisning ingick även en hjälp- och byggnadsfond.

Övrigt

Ur Borås scoutkår ingår medlemmar tillhörande Scouternas kamratförening, som är en riksförening där lokalföreningar är anslutna, och som har till ändamål att sammanföra f d och nuvarande scouter och ledare för vidmakthållande av kamratskapet och samhörigheten med scoutrörelsen. Scouternas kamratförening i Borås bildades 1936.

Källa:

Referenskod
SE/P004/FAB_4914

Svenska
ExtraID
FAB_4914

Arkivbeskrivningar
Borås Scoutkår av Svenska ScoutFörbundet(Föreningsarkivet i Borås)

Riksarkivet
Fyrverkarbacken 13
Box 12541
102 29 Stockholm

Kundcenter
Tel 010-476 77 00
kundcenter.svar[snabel-a]riksarkivet.se